socialt experiment bryta normer

Utmana Normerna: Ett Socialt Experiment Online

I en värld där normer och traditioner ofta styr vårt sätt att tänka och agera, finns det en växande rörelse av digitala samhällsförändrare som utmanar status quo genom kreativa och nyskapande experiment online. Dessa utmanande sociala experiment erbjuder inte bara spännande perspektiv på våra sociala strukturer, utan uppmuntrar oss också att reflektera över vårt eget beteende och våra fördomar. Detta är historien om dessa djärva onlineexperiment och hur de kan påverka vår syn på världen.

Varför Utmana Normerna?

Att ifrågasätta och utmana etablerade sociala normer är viktigt för samhällets utveckling. Det driver framåt tänkandet, främjar mångfald och öppnar upp för nya sätt att leva. Genom digitala plattformar får dessa experiment en global räckvidd, vilket möjliggör en större inverkan på hur vi uppfattar och interagerar med varandra i det dagliga livet.

Fördelarna med Digitala Sociala Experiment

Innovation: De banar väg för kreativa lösningar på sociala problem.
Inkludering: Ger röst åt marginaliserade grupper och lyfter fram underrepresenterade perspektiv.
Utbildning: Fungerar som verktyg för att öka medvetenheten och kunskapen om sociala frågor.
Samhällsbyggande: Främjar gemenskap och solidaritet genom att knyta samman individer från olika bakgrunder.

Exempel på Utmanande Sociala Experiment

Genom att utforska och delta i dessa nyskapande experiment , kan vi alla bidra till en mer inkluderande och förstående värld. Det är dags att utmana de gamla normerna, tänka nytt och vara öppna för de förändringar som dessa kreativa utmaningar online för med sig i våra samhällen och våra liv.

Normbrytande Initiativ i Digital Miljö

Som ett led i strävan efter en mer inkluderande och förstående värld, tar normbrytande initiativ en central roll i utvecklingen av vårt digitala samhälle. Dessa initiativ är inte bara djärva onlineexperiment, utan de representerar även möjligheter att ifrågasätta etablerade föreställningar och öppna upp för dialog kring känsliga ämnen.

Kreativa Utmaningar Online

Tillgänglighet: Möjlighet för alla att delta, oavsett geografisk placering.
Variation: En mängd olika teman och ämnen att utforska och lära sig om.
Interaktivitet: Chansen att aktivt bidra, snarare än att bara vara en passiv betraktare.
Aktivism: Möjlighet att stödja samhällsförändrande kampanjer genom digitala plattformar.

Begränsningslösa Projekt Och Deras Inverkan

De begränsningslösa projekten inom ramen för dessa normbrytande initiativ erbjuder ett unikt tillfälle att se bortom konventionella gränser. De erbjuder en plattform för fördjupad förståelse och nya perspektiv, vilket möjliggör samtal som kan leda till verklig förändring i samhället.

Digitala Samhällsförändrare I Framkanten

Dessa digitala samhällsförändrare, genom sina nyskapande experiment, spelar en avgörande roll i hur vi formar framtidens samhälle. Genom att utmana gamla normer och introducera nya, nyfikna perspektiv, banar de väg för en mer inkluderande och öppen värld.

I slutändan är dessa utmanande sociala experiment och normbrytande initiativ essentiella för vår kollektiva framsteg mot ett mer öppet och accepterande samhälle. Genom att aktivt delta i och stödja dessa projekt har vi möjligheten att bidra till positiv samhällsförändring. Det är därför upp till var och en av oss att ta det första steget och bli en del av denna rörelse. För att få en djupare inblick i hur dessa experiment formar vårt samhälle, läs närmare här .

Relaterade inlägg

Carl och karin larsson: konstnärer 🎨, sven harrys konstmuseum 🎨 utforskning, john guidetti lön 💰, nanne grönvall robin grönvall 🎶 samarbete, lucas raymond föräldrar ❤️ familj, caroline seger barn nyheter ⚽, johan glans påsk 🎉 humor, madeleine in hwa björk: konstnär 🎨, carl fridh kleberg ebba von sydow nyheter ✨, sälja silver pris per gram 💰 guide.

Psykologiska perspektiv
Klinisk psykologi
Utvecklingspsykologi

Människor utövar ständigt, medvetet och omedvetet, kontroll gentemot varandra. I varje grupp finns det normer som individen måste följa för att inte få reprimander från gruppens övriga medlemmar. I socialpsykologiska experiment har det visat sig att individen kan gå mycket långt för att inte stöta sig med gruppen. Så varför har gruppen så stark påverkan på oss? Sedan miljoner år tillbaka har gruppen varit av största vikt för den enskilda människan då denne inte har klarat sig utan gruppen. Då gruppen bestraffar oss och hotar oss med uteslutande så utlöser det en primitiv ångestkänsla som får oss att agera på ett sätt som gör att gruppen återigen skall acceptera oss. En annan tanke kring varför vi omformar våra beteenden efter gruppens vilja är att vi ser gruppen som en del av oss, gruppen är viktig för vår känsla av identitet, och vi vill inte känna oss splittrade som personer.

När individer i en grupp blir allt mer lika till följd av grupptryck så kallar vi det för konformitet. Om toleransen för avvikande beteenden är liten i gruppen och den sociala kontrollen är stark så blir graden av konformitet hög.

Salomon Asch konformitetsexperiment

Salomon Asch gjorde i mitten av 1900-talet ett experiment för att se om man kunde få vanliga människor att hävda något de själva inte tror är sant endast pga. det sociala trycket en grupp utövar. I den första delen av experimentet lät han samla sju till nio personer i ett rum. Han visade dem ett kort med tre olika långa streck på samt ett kort med bara ett streck på. Sedan bad han personerna att en efter en berätta vilket av strecken på kort ett som var lika långt som strecket på kort två. Den här uppgiften var så pass enkel att utföra att nästan ingen av försökspersonerna svarade fel. Denna del av försöket var en kontroll för att se hur människor lyckades med uppgiften då inget grupptryck utövades. Vid nästa del av experimentet ändrade Asch på förutsättningarna. Försökets utförande var detsamma, sju till nio personer i ett rum vars uppdrag var att berätta vilket av strecken på kort ett som var lika långt som det på kort två. Men denna gång var alla utom en av deltagarna vidtalade i förväg och Asch hade instruerat dem gällande hur de skulle svara. Tanken var att se hur den ovetande personen skulle svara om alla andra personer i rummet gav ett felaktigt svar. Han fick följande resultat: en fjärdedel av försökspersonerna visade sig vara helt självständiga och föll inte för trycket, en fjärdedel av försökspersonerna var osjälvständiga och gav helt efter för det sociala trycket, övriga gav samma felaktiga svar som gruppen vid ett eller ett antal tillfällen.

Efter att experimentet genomförts intervjuade Asch deltagarna för att undersöka varför de gett efter för det sociala trycket. Han fick då olika typer av svar; vissa menade att de börjat tvivla på sina egna ögon, de menade att det helt enkelt måste vara de som hade fel eftersom att de övriga var flera, andra var däremot säkra på sin sak men gissade hellre fel än utsatte sig för obehaget med att gå emot gruppen. Du känner säkert igen dig i båda dessa givna orsaker. För visst har du i någon situation då du varit osäker sneglat på grannen för att se hur denne gör? Och visst har du väll låtit bli att säga vad du tycker vid något tillfälle för att behålla “lugnet” i gruppen?

Vilka faktorer verkar påverka grupptrycket?

Vid en variation av Asch experiment visade det sig att många fler blev självständiga i sina bedömningar om de inte behövde stå ensamma mot gruppen. Då man gav försökspersonen en kumpan som också gav ett korrekt svar så sjönk deras konformitet avsevärt.
Vid lätta uppgifter verkar konformiteten minska om vi belönas för korrekta svar. Men om vi ställs inför svåra uppgifter verkar vi istället falla för gruppens tryck oftare om vi belönas för riktiga bedömningar. Om mycket står på spel litar vi alltså inte lika mycket på våra egna omdömen utan söker i högre utsträckning efter bekräftelse ifrån gruppen.
Den egna självbilden har visat sig spela roll för om vi faller för grupptryck eller inte. Personer med en dålig självuppfattning faller i ökad utsträckning för sociala tryck eftersom att det styrker deras relation till gruppen. De måste visa sig vara värdiga medlemmar för att verkligen tillhöra gruppen.
Personligheten hos individen och gruppens storlek är som många säkert vet också viktiga. Exempelvis personligheter som i högre grad eftersträvar beröm och undviker straff faller lättare för gruppens vilja och en grupp på 10 personer utövar ett större tryck än en på 4 personer.
Vilka medlemmarna i gruppen är har också visat sig vara viktigt. Grupper där hög-status personer och personer som är viktiga för oss ingår i påverkar oss i högre grad än andra grupper.

Socialpsykologi

S ocialpsykologi är inriktad på människan och hur hon fungerar som en social varelse. Fokus är att vårt beteende inte styrs lika mycket av den vi är utan situationen vi befinner oss i. Ett exempel är hur grupptänkande kan påverka vårt handlande där två klassiska socialpsykologiska experiment är Asch konformitetsexperiment och Milgrams lydnadsexperiment .

Som forskningsfält var socialpsykologin från början en del av sociologin, men har fått status som ett eget perspektiv inom psykologin även om sammankopplingar med sociologin fortfarande görs.

Inriktningen fick ett större genomslag med bakgrund i de så kallade Hawthorne-undersökningarna som bedrevs på 1920- och 1930-talen. Hawthorne-undersökningarna gjordes på fabriker i stadsdelen Hawthorne utanför Chicago och har haft starkt inflytande på arbetspsykologi. Vad som framgick i dessa experiment var den stora betydelsen som relationerna utgjorde i en arbetsgrupp samt att psykologiska faktorer var viktigare än yttre betingelse när det gällde arbetsprestationer.

Från forskningen uppstod termen hawthorneffekt , vilken syftar till den inverkan på försökspersoner som uppstår då de är medvetna om att de ingår i experiment.

Människan som samhällsvarelse och sociala attityder

En vilja att komma underfund med människan som samhällsvarelse kan spåras tillbaka till slutet av 1800-talet då Gustave Le Bon gav ut Massans psykologi ( Psychologie des foules ). Le bon såg med oro på de tendenser hos människor som fick dem att blint följa en ledare och bli del av en större massa. Genom samma lins blickade delvis den samtida sociologen Gabriel de Tarde. Han myntade begreppet ”grupptänkande” och intresserade sig för hur imitation fungerade som samhällspsykologiskt fenomen.

År 1924 publicerades boken Social Psychology av Floyd Henry Allport i vilken sociala attityder för första gången togs upp. Han underströk att våra attityder uppstår ur ett socialt sammanhang: vad andra tycker påverkar våra egna åsikter. Intresset för sociala attityder fördjupades under nästkommande årtionde då det för första gången gjordes stora mätningar av folks åsikter. En av pionjärerna var George Gallup som gett namn åt metoden att mäta folkopinioner.

Gruppdynamikens roll för självbilden

En central aspekt inom socialpsykologin är tanken att människan formas i samspel med andra: gruppdynamisk psykologi . Termen gruppdynamik går tillbaka på den amerikansk-tyska socialpsykologen Kurt Lewin. Lewin använde även termen feedback som beskrivning på den respons en person får av sin omgivning.

Som en social varelse är människans självbild i mycket en produkt av samspelet med andra. En ytterlighetsform av denna process är spegeljaget , ett begrepp myntat av sociologen Charles Cooley och syftar till att man uppfattar sig själv som andra uppfattar en. Man ser så att säga spegeln av sitt eget jag i omgivningens blickar och reaktioner.

Fastän alla i någon mån påverkas av hur andra ser på en finns det risker med att i för hög grad uppfatta sig själv utifrån andras syn. Omgivningens uppfattning blir då gällande till bekostnad av den egna personlighetsutvecklingen. Dessutom kan det uppstå integritetsproblem då personen styrs av andras förväntningar och agerar för att leva upp till dessa.

Det är inte endast i samspelet med den egna gruppen som självuppfattningen formas utan även genom referensgrupper . Detta är grupper som inte utgör den närmaste omgivningen utan grupper på längre avstånd. Genom att jämföra sig med sådana grupper och sedan efterlikna eller ta avstånd från dessa formas ytterligare delar av självbilden.

Inom socialpsykologin används begrepp som implicit och explicit självbild. Den implicita självbilden upplever vi endast otydligt, men den är fast förankrad på djupet. Den explicita självbilden är den vi tydligare upplever.

Det är vanligt med motsättningar mellan den implicita och explicita självbilden i det att individen till exempel uppfattar sig själv som självsäker fast där den implicita självkänslan röjer en osäkerhet. Denna kan komma till uttryck i ett fördomsfullt beteende mot svagare grupper i samhället, något som sker för att skydda svagheterna i den egna självbilden.

Vad som också kan konstateras är att självuppfattningen inte är entydig. I stället uppstår flera självbilder från omgivningens varierande bemötanden. Detta ger den dynamiska effekten att personer är benägna att agera något annorlunda beroende på det umgänge som gäller för stunden.

Mer läsning: Gruppdynamikens mekanismer

Karlsson, Lars (2012), Psykologins grunder
Egidius, Henry (2001), Tio teman i psykologins historia

Artikel publicerad: 2018.09.16 Författare: Psykologisktvetande.se

Perspektiv inom psykologin

Kognitiv psykologi
Biologisk psykologi
Humanistisk psykologi
Behaviorism
Psykoanalys

Mest lästa artiklar

Motivation och drivkraft
Kreativitetens villkor
Vad avunden gör med oss
Faktorerna bakom lycka och välbefinnande
Vad gör oss omtyckta?
Tvåsamhetens dilemman
Våra fobier och deras bakgrund
Vårt medvetande
Det svåra i att åldras
Att bryta (o)vanor
Går det att träna upp intelligensen?
Medelålderns kriser
Vår existentiella tillvaro
Hur stress kan minskas
Minnets gränser och vår glömska

Universitet
Du har ännu inga nya objekt.
Du har inga kurser ännu.
Du har inga böcker ännu.
Du har inga Studylists ännu.
Information

Normbrytande experiment

Gymnasieskola, gymnasium - sverige, rekommendas för dig, kommentarer, studenter visade också.

Klar Vetenskaplig rapport §
Enfj-t - personlighetsspsykologi
Kognitiva perspektivet
Det humanistiska perspektivet
Beteendeperspektivet
Exempel på Försvar Mekanismer

Andra relaterade dokument

A Beautiful Mind - Nour Moheb - EK17JUR- Pskpsy 02A-VT20
Slutuppgift i psykologi - Nour Moheb - EK17- Pskpsy 01-HT19
Minnet och intelligens
Psykologianalys av “En familj i vårdnadskris”
Humanistiska perspektivet

Relaterade Studylists

Förhandsgranskningstext, normbrytande experiment, normavvikande beteende i bibliotek.

Social psykologi.............................................................................................................. Innehåll
1 Syfte..............................................................................................................................
1 Frågeställning...............................................................................................................
1 Hypotes ........................................................................................................................
Metod och urval.............................................................................................................
2 Metod och urval kritik.........................................................................
Utförande..........................................................................................
Resultat .........................................................................................................................
Diskussion/Analys.........................................................................................................
5 Felkällor..........................................................................................
Referensförteckning.......................................................................................................
6 Referensdiskussion............................................................................ .S.

1. Social psykologi

I denna rapport återberättas och diskuteras ett normbrytande socialt experiment där deltagarna beter sig normavvikande i S:t Eskils skolbiblioteket, samt i Eskilstuna Stadsbibliotek. Detta experiment jämförs även med ett experiment där bibliotekets normer följs på samma platser.

Människor beter sig ofta som flockdjur; de vill känna tillhörighet till en grupp. Grupper innehar oskrivna lagar, så kallade normer och dessa förväntas deltagarna följa och anpassa sig efter för att passa in i gruppen och inte bli utfryst. För respektive grupps anhängare indikerar normer det normala och rätta men dessa riktlinjer kan ha både positiv och negativ effekt. De underlättar för vår hjärna att förstå andras beteenden, men kan även bli exkluderande mot andra individer, grupper, samhällen, traditioner och kulturer då dessa kan anses vara normavvikande. Detta rättesnöre inverkar på människans hjärna och kan förblinda en. Som en konsekvens av detta uppstår grupptryck. Salmon Asch konformitetsexperiment speglar vikten av tillhörighet. Resultatet visar att medlemmar inom gruppen kan anse att normerna som finns är inte rätta enligt deras etik och moral, men trots det väljer att hålla tyst och därmed går mot sin egen vilja enbart för att vara en del av gruppen.

I följande experiment beter sig tre skolelever normavvikande i två olika bibliotek genom att högläsa ur en bok samt hosta högt, något som är strikt förbjudet då det stör omgivningen.

1 Syfte Syftet med denna rapport är att undersöka samt observera vilka reaktioner som uppstår i omgivningen när man bryter normer genom att ha ett normavvikande beteende. I rapporten analyseras även hur och varför omgivningen reagerar som de gör när människor går gentemot det ordinära.

1 Frågeställningar Frågeställningarna som ställs i rapporten är följande: Varför man följer normer, samt vilken reaktion som uppstår vid ett normavvikande beteende i bibliotek.

1 Hypotes Skoleleverna tror i det normbrytande experimentet att de kommer bli tillsagda att vara tysta, och på så vis följa normen, den oskrivna lagen, eller bli tillsagda att lämna biblioteket då de stör omgivningen. Eleverna tror detta då enligt flertalet experiment, bland dessa Salmon

4. Resultat

Resultatet av försökspersonens normbrytande beteende i Stadsbiblioteket följer:  En person höll sig neutral och reagerade ej.  Andra personer i omgivningen blev märkbart irriterade och uttryckte det genom kroppsspråk och himlande ögon, men trots det sa de varken till försökspersonen eller bibliotekarien vilket var chockerande.

Resultatet av försökspersonens normbrytande beteende i skolbiblioteket följer:  Fyra st personer lämnade biblioteket när högläsningen pågått i cirka 3 minuter.  En person klagade till andra som befann sig i biblioteket och frågade dessa om det var tillåtet med högläsning.  En person började osäkert skratta.  En grupp på 4-5 st personer blev märkbart irriterade men sa inte till någon, precis som i föregående experiment i Stadsbiblioteket.  Bibliotekarien ignorerade händelsen och reagerade därmed inte alls.

Resultatet av försökspersonens icke-normbrytande beteende i Stadsbiblioteket följer:  Ingen reaktion gavs från omgivningen, alla fortsatte med vad de höll på med.

Resultatet av försökspersonens icke-normbrytande beteende i skolbiblioteket följer:  Samma reaktion som ovan.

5. Diskussion

Utifrån resultatet av de normbrytande experimenten i Stadsbiblioteket samt skolbiblioteket kan man dra slutsatsen att hypotesen delvis stämde överens med resultatet; skoleleverna antog att de skulle bli tillsagda att vara tysta eller lämna biblioteket då de störde omgivningen medan enligt resultatet ovan, blev människor i omgivningen endast märkbart störda och irriterade samt muttrade för sig själva, men valde att inte agera. Detta är intressant då det stämmer överens med Salmon Asch konformitetsexperiment som menar att människan är rädd för att bli utstött och agerar oftast därför inte i spända eller/och oväntade situationer. Å andra sidan stämmer hypotesen överens med delar av skolelevernas antagande då små reaktioner uppstod i form av andras kroppsspråk som tydde på irritation, blickar och små kommentarer till varandra gjorde utövaren utfryst från gruppen, men ej så starka reaktioner som skoleleverna befarat. I det icke normbrytande experimentet stämmer hypotesen helt då ingen reaktion gavs från omgivningen. En underliggande känsla och ton av passiv aggression fanns i respektive normbrytande experiment.

Detta resultat nåddes då tidigare studier visat att människor som bryter normerna blir utfrysta från gruppen. Medans människor som följer normerna får vara en del av gruppen. Det faktum att ingen sa till bibliotekarien kan bero på att människan, som tidigare nämnts, beter sig som ett flockdjur. Vilket skulle innebära att för att inte känna sig ensam om en åsikt, håller en tyst. Om någon hade sagt till bibliotekarien kanske flera hade hållit med och gjort sin röst hörd, vilket inte hände i detta fall. Även om det var en person i skolans bibliotek som sökte stöd i sin åsikt genom andra elever som satt i biblioteket. Anledningen till att ingen reaktion gav vid de icke-normbrytande experimentet har antagligen att göra med socialisationen, alltså varför en följer normer, vilket som tidigare nämnts är för att en lär sig redan som barn att en ska underkasta sig gruppens normer. Vilket innebär att alla

har vant sig vid de normerna som finns i biblioteket och alltså inte reagerar när någon följer dessa, då det är så “en ska göra”. Som tidigare nämnts, vågade ingen säga till bibliotekarien vilket kan bero på att deltagarna var introverta och ville inte få uppmärksamhet. Om samma experiment utfördes flera gånger ökar sannolikheten att fler extroverta deltagare fanns där, vilket innebär att någon högst troligt skulle våga ta initiativet att säga till utövaren.

5 Felkällor Felkällorna, som tidigare nämnts, var uppmärksamheten som riktades åt mobiltelefonerna i Stadsbiblioteket, samt att varje experiment enbart utfördes på två ställen, och endast en gång på varje ställe. Detta skulle kunna göra att resultatet blivit bristfälligt och missvisande. För att experimenten ska vara så trovärdiga som möjligt borde skoleleverna utfört dessa på flera ställen under en längre period. En annan felkälla kan vara att det normbrytande beteendet utfördes på sådant sätt att det uppfattades att det inte var äkta. Till exempel att försökspersonen direkt började hosta så fort denne satte sig, och sedan direkt började höglösa efter hostningarna.

6. Referensförteckning

1, F (2013) Grupper roller och normer . Hämtad 14 nov, 2018 från Lätt att lära. lattattlara/psykologiska-perspektiv/sociokulturellt-perspektiv/grupper-roller-och- normer/ 2ång under psykologilektion HT-17, av Conny Andersson, samhällsvetenskapliga programmet, St. Eskils gymnasium. 3, F (2013) Grupper roller och normer . Hämtad 14 nov, 2018 från Lätt att lära lattattlara/psykologiska-perspektiv/sociokulturellt-perspektiv/grupper-roller-och- normer/ Fotnoter finns länkade till varje källa. Referens ett och tre är samma källa, det vill säga: lattattlara/psykologiska-perspektiv/sociokulturellt-perspektiv/grupper-roller-och-normer/

6 Referensdiskussion Lätt att lära är en webbsida gjord av lärare för att komplettera de vanliga kursböckerna, detta innebär att experter inom området skriver den vilket ökar källans trovärdighet. Skribenten till hemsidan innehar en psykologutbildning samt har jobbat inom psykiatrin.